Dagens seminarium i skolan avslutades lite chockartat. Har en i klassen med diabetes fick vi reda på/märkte vi. En i hennes studiegrupp reagerade på att hon höll på att somna till och det var svårt att få någon ordentlig kontakt med henne. Folk letade fram godis och dricka ut väskorna, någon ringde, någonstans, för att kolla hur man skulle göra. Eftersom det var slutet av lektionen, så gick vi flera därifrån innan allt var uppklarat. Vad skulle man göra/kunde man göra? Alla kunde ju inte hjälpa till.... Undrar nu hur det gick. Får reda på det imorgon. Men. obehagligt! Det värsta är nästan att man inte har så mycket kunskaper om det. Få i henne socker är väl det som man ska göra? Eller? Ge henne insulin och hur? Inte för att sådana här saker händer så ofta, men det vore nog bra att gå en kurs om första hjälpen, eller nått sånt. Så man är mer förberedd ifall något händer, man vet ju aldrig och nästa gång kanske det är jag som är där själv med personen i fråga utan att ha någon mer kunnig nära.

Hälsosamt liv var det ja.... Det har gått lite si så där med det under sommaren. Ingen motion (förutom några kortare promenader), massor onyttig mat, glass godis.... Trots detta har jag iaf behållit min vikt som jag hade innan sommaren =) Alltid nått... Men nu är det dags för nya tag igen! Kom nyss in från min motionsrunda, powerwalk/springa i en 1 timme och 5 minuter, Fagersjö och tillbaka! Känner mig riktigt stolt faktiskt. Men nu gäller det ju bara att fortsätta med det här och att det inte blir som det brukar, ett par gånger och inget mer...

Jag efter min runda, vit och rödflammig i ansiktet som alltid...